...
/fanny
Inför redovisningen
Idag ska alla fanerogamer skickas till Emelie (skolmailen) så att hon kan sätta ihop arbetet och sedan skicka ut det till alla. Glöm inte att alla ska kunna allt om alla fanerogamer!
Frida har lagt till blåsippan till powerpointen så nu är det bara Martins växter som saknas (?)
Fanny har skrivit en planering och en reflektion(?) om hur vi gått tillväga.
om granen
Domän: Eukaryoter (Eukryota)
Rike: Växtriket (Plantae)
Division(/Stam):
Barrväxter (Pinophyta)
Klass: Phinopsida
Ordning: Pinales
Familj: Tallväxter (Pinaceae)
Släkte: Gransläktet (Picea)
Art: Vanlig gran/Rödgran (Picea Abies)
Granen är en fanerogam, och ett av få vildväxande barrträd i Sverige. Det är även det träd i Sverige som blir högst, den högsta granen i Sverige var 51 meter hög. Dess ved används ofta till eldning och den karaktäriseras av att det sprakar väldigt när man eldar den. Den används ofta vid tillverkning av pappersmassa och till byggnadsvirke, och granved är en av Sveriges största exportvaror.
Granen hittade jag ganska nära mitt hus, mitt i en skog som från utsidan såg ut att bara bestå av tallar. I en skuggig sänka hittade jag dock flera granar. Runt om skogen finns flera bostadsområden och det är inte jättelångt till motorvägen. Skogen ligger på en kulle, och tallar trivs ofta med att växa högt upp medan granar gärna växer i sänkor, dalar och liknande med näringsrik och fuktig jord. Granar har inga problem med att växa på skuggiga platser. Därför blir granskogar ofta väldigt täta, och få andra trädsorter växer där. Granar klarar av sura miljöer, något som är bra nu när marken blir allt surare på grund av människans påverkan. Dessa faktorer gör att granen kan anpassa sig och växa på många platser, och därför är det ett av de vanligaste träden i Sverige. Jag kände igen själva granträdet (det tror jag att dom flesta gör, vem har inte sett en julgran?), men jag ville ta reda på vilken sorts gran det var. Därför sökte jag reda på en nyckel. Jag hittade den på http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/picea/nyckel.html och jag kom fram till att den granen jag hittat var en vanlig gran, även kallad rödgran (Picea Abies).
Granen är grön året om, den tappar inte sina barr som lövträd gör. Barren är täckta med ett tjockt lager av vax så att vattnet i dem inte ska frysa. Lövträd däremot, måste prioritera att ge ordentligt med vatten till själva trädstammen och därmed stryps vattentillförseln till bladen och näringen i löven sugs in i stammen. Bladen blir då gula och sedan röda, för att till slut ramla av. Näring försöker de sedan suga upp ur marken så länge som det går. Detta fenomen, att bladen ramlar av, kan man även se hos granar som står länge där det är dåligt med vatten eller näring, tillexempel julgranar. Vem har inte sett en röd-brun gran utan barr ligga på soptippen i mars? Eftersom granen står inomhus kan den inte genomföra fotosyntesen och får därför inte all näring som den behöver.
Granen behöver även suga upp vissa näringsämnen ur marken vilket omöjliggörs om den inte har sina rötter kvar i marken. Vattnet i barren hjälper granen att reglera vattenbalansen och de gör att granen kan klara sig längre utan vatten är vad ett lövträd kan. Att samla vatten i barren är därför en av granens strategier för att reglera vattenbalansen. I barren finns även klorofyll. Klorofyll är det ämne som gör bladen gröna, och dessutom är det tack vare klorofyllen som fotosyntesen fungerar. Fotosyntesen är växternas sätt att tillverka näring. Den är även viktig eftersom den tillverkar syre av koldioxid.
6CO2 + 6H2O + E > C6H12O6 + 6O2.
Man kan alltså kalla fotosyntesen för granens strategi att få i sig tillräckligt med näring. Granen behöver inget mer än solljus och koldioxid och vatten för att genomföra fotosyntesen och därmed överleva.
Granar lever ofta i symbios med ektomykorrhizasvampar. I utbyte mot sockerarterna som granens fotosyntes har bildat, så bidrar svamparna med mineralämnen (kalcium, kalium, kväve, magnesium och fosfor) till granen. Svamparnas mycel växer samman med granarnas rötter. Denna mutualism är i princip livsnödvändig för granen. På granarna växer ofta lavar, det är en form av kommensalism. Granen tar inte skada av det men tjänar inte heller på det, däremot gynnar det laven. Granar är även utsatta för parasitism. Honungsskivlingen är en sådan parasit. Den är en svamp som växer på trädet och suger mycket näring.
Eftersom granen producerar energi och aldrig lever på någon annans så är den en producent. Som jag beskrivit ovan så hjälper den också en rad andra växter. Därför har den sin plats på den lägsta trofinivån i näringspyramiden.
Till skillnad från levande organismer så behöver inte granen något syre. Eftersom granen som sagt har klorofyll i sina blad och därmed utför fotosyntesen så behöver granen istället koldioxid. Istället tillverkar granen, precis som alla andra gröna växter, syre av koldioxiden. Därför är det viktigt att vi inte minskar ner på växtligheten i världen, och framför allt i storstäder, eftersom det gör att luften blir renare och växthuseffekten minskar.
Granarna förökar sig på våren. Pollen sitter på grankottens fjäll, och när kottarna är mogna så öppnas fjällen och pollenkorn faller ut. De sprids med vinden, och förhoppnings blandar de sig med fröämnet som också finns på kotten. Dessa sprids sedan med vinden och bildar en ny granplanta.
Granen har ett par strategier för att undvika predation. Dels är barren taggiga, detta gör att inte alla djur vill äta dem. Kådan som finns inuti granens stam skyddar från skadeinsekter och svampar. Den skyddar också viktig vävnad i trädet från att oxidera om ett sår i barken skulle uppstå.
Källor: Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Gran
Den virtuella floran
Lunds universitet (studien The Growth of External Ectomycorrhizal Mycelia in the Field in Relation to Host Nutrient Status and Local Addition of Mineral Sources)
Umeå Universitets lärarutbildning – http://www.educ.umu.se/~magand/exjobb/webver~4.htm, http://www.educ.umu.se/~magand/exjobb/webver~9.htm
SLU, http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/vaxtskyddsnotiser/VSN98-4/VSN98-4C.HTM, http://www.mykopat.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=1784
azote.se
Rönnen - beskrivning utan bilder
Fältstudie
Rönn
Domän: Eukaryoter
Rike: Växtriket (Plantae)
Stam: Fröväxter (Spermatophyta)
Klass: Trikolpater (Eudicotyledonae)
Ordning: Rosales
Familj: Rosväxter (Rosaceae)
Släkte: Rönnsläktet (Sorbus)
Art: Rönn (Sorbus aucuparia)
Bilderna på rönnen är tagna den 29 oktober 2008 runt klockan 13. Trädet är funnet i ett lägenhetsområde i Tyresö, söder om Stockholm. I området, som ligger på ett berg, finns även många andra växter som vi kunnat använda oss av i vårat arbete.
Rönnen är fotad där den står intill ett hus på innergården. Bredvid rönnen finns en bollplan och några meter bort ligger det en lekplats där det ofta är barn som leker. En gångväg går in till innergården och bilar kör in ibland, men inte ofta då parkeringen ligger en bit bort. Eftersom området ligger uppe på ett berg så kan det blåsa en hel del. Dock skyddar de höga husen innergården från de hårdaste vindarna.
Rönnen är en fanerogam (fröväxt) och har därför sin plats på den lägsta trofinivån, bland producenterna, i näringspyramiden. Producenter är växter som kan skapa sin egen energi. De har alltså inte ett behov av att äta andra arter för att överleva, utan skapar sin egen energi med hjälp av organsiska ämnen. Rönnen frambringar sin energi genom fotosyntes och behöver alltså bara vatten, solljus och koldioxid för att tillfredsställa sitt energibehov. Precis som alla andra gröna växter, så är rönnen livsavgörande för allt annat liv på jorden. Den utför nämligen motsatt process mot vad som sker vid cellandning, den skapar syre genom fotosyntes.
6H2O + 6CO2 à C6H12O6 + 6O2
vatten + koldioxid à Druvsocker + syre
Växter behöver även så kallade närsalter för att klara sig. Närsalter är lösta joner och finns i marken. Olika närsalter fyller olika behov hos växten. Det behövs till exempel närsalter för att skapa klorofyll som i sin tur behövs vid fotosyntes. Utan klorofyll tappar rönnens löv sin gröna färg och tillväxten bromsar in.
Både närsaltet och vattnet tar rönnen upp med sina rötter. Utan rötter skulle trädet dö.
På vintern fungerar inte fotosyntesen som den gör på sommaren. Det är bland annat för att soltimmarna minskar. För att rönnen ska klara sig under vintern så drar den tillbaka all den näring som samlats i löven. Detta resulterar i att löven ändrar färg innan de slutligen faller av. På marken förmultnar löven och de näringsämnen som kan finnas kvar i dem hamnar i marken där trädet sedan kan ta upp dem igen genom sina rötter.
Under hösten och in på vintern växer det rönnbär på trädet. Rönnbären är röda, växer i klasar och är en viktig föda för många fåglar. Fåglarna är även viktiga för rönnen då de hjälper till att sprida dess frön som finns i frukten. Rönnen har alltså inte utvecklat något skydd mot att bli mat till fåglarna. Trädet vill att fåglarna ska äta frukten så att fröna sprids.
Rönnens bark är både svårkluven och seg vilket resulterar i att det kan vara svårt för många djur att ta sig igenom den. Dock kan rönnens bark och kvistar agera föda åt djur som både harar, rådjur och älgar.
Rönnen är ett väldigt tåligt träd och det är ingen slump att de ofta förekommer på just innergårdar och liknande. Trädet trivs nämligen under de flesta omständigheterna. Den klarar av både blåsigt klimat, skugga och sur mark. Det trädet vi hittade står uppe på ett blåsigt berg längs en husvägg, så det utsätts för både vind och skugga. Anledningen till att rönnen klarar blåsten så bra är för att dess rötter är utbredda och djupgående.
Att det går en bilväg upp till berget skadar inte det tåliga trädet.
En annan betydelsefull strategi som rönnen använder för att överleva är rot- och stubbskott. Det innebär att även om trädet fälls så klarar det av att skjuta nya skott från både rötterna och stubben och ett nytt träd kan börja växa.
Artbestämningen av vår rönn gjordes genom en sökning på Internet.
hehe
Artbestämning
Producent
Strategier för att: undvika predation, vattenbalans, få näring, reproduktion, syre
En gran efterlyses
Jag är inte säker på den där andra barrväxten jag hade så en gran skulle inte sitta fel. Vi behöver även ett till träd. Sen tror jag att vi har allting!
//Emelie
En en?
Här är bilderna i alla fall:
Gren och barr
Äppleträdet
Bladet
Frukten
Lönnen
Bladet
Björken
Grenen
Löv och frö
Rönnen
Grenen
Löv och bär
Gräs
Tallen
Trädet
Kotten
Barret
Grenen
Omgivningen
Bilden visar innergården utanför min lägenhet. Miljön finns uppe på ett berg så det är ganska blåsigt. Eftersom det dels är en innergård och del ligger uppe på berget så kör det inte in några bilar på gården. Däremot finns det en väg upp till berget, parkeringar och p-garage bakom husen.
